Och hääääär kommer nya, färgglada Gaymasen!!!

























... LURAD!













Okej. Seriöst nu. Häääär *virveltrummor* kommer GAYMASEN som en nyförlöst färgbomb.










Tadaaa! LÄCKERT?! Det känns så jag. Även om jag inte riktigt vant mig än. BAM liksom, rena färgkombon så här i början på hösten. Detta har jag saknat. Att kunna sticka ut det lilla extra. Känner mig som en tropisk papegoja. Eller en vacker påfågel med världens dyraste fjädrar. BANNE DEN som noppar någon fjäder från min regnbågs-knopp. My precioooouuus.

Erkänn. GAYmasen ska vara lite färggrann och fierce, inte en dum blondin?

Äntligen. Som jag har längtat. Nu ska jag äntligen ändra hårfärg och bli av med burret! Har inte klippt mig på tre månader. Senaste veckorna har jag inte ens orkat bry mig i att försöka fixa håret för det är tjockare och mer motvilligt att jobba med än svinto.




Det DÄR är jag. Något edgy. Något fierce. I lurve it.

Jag trivs verkligen inte som blond. Det är så inte mitt rätta element. Jag förstår inte varför jag ändå envisas med att då-och-då bli blond? GAYMASEN, DU SKA INTE VARA BLOND FATTA FATTA FATTA! Det är inte fult. Men det är för... boring. Och vanligt. Jag vill ha något som inte alla andra har. Undra vilken hönapöna-färg jag får nu tro...

Har nyss varit på Lager 157. Det var ett äldre par där som provade chinos. Båda två verkade lika exalterade över samma byxor. Scary. "Åh vad snygga", "nämen åh vad du är snygg", "nä du är snyggast", "näää duuuu." "äre okej om jag också köper samma? de är ju bara sååå snygga." Typ så lät det. Karln frågade butiksbiträdet om byxorna var snygga - vad ska han svara på det? Klart han vill sälja. Inte så att han säger "Om sanningen ska fram? Du ser ut som en uppstoppad kassler.."

Jag skulle aldrig få för mig att vilja hoppa i samma kläder som pussen? Eller jo det skulle jag kunna, men inte att vi går runt i likadana kläder samma dag. Jag-är-inte-alls-mupp-eller-så. Ett förhållande är ett förhållande man vill väl inte bli tagen för att vara syskon som går runt i likadana byxor och likadana blåa sjömanströjor med ett tryck som skriker "WE ARE TWINS"? Men ja... Alla har vi våra fetischer.

Jag kör principen "pappa provar först och får inte jag plats får du prova". Funkar alltid. Kanske därför jag har tre garderober mot pussen som har en? Höhö.

Do I know you?

Från och nu kan du kalla mig snövit. Så om jag hädanefter framstår som blåst, tappad bakom ett hörnskåp eller helt i från vettet - då har jag faktiskt något att skylla på. Har inte riktigt vant mig vid att vara kritvit i skallen än. Blir lite av en chock varje gång jag går förbi spegeln - WHO ARE YOU??!?!?! VAD GÖR DU I MIN KROPP?!?! Sen lugnar jag ner mig; aha, det är bara du..

Nu ska vi iväg på bio, Baksmällan 2. Förväntar mig en film i toppklass.

Skulle jag av någon konstig anledning "råka prutta" (shit happens) i biosalongen... Ja. Då är jag ju blond. That's what blondes do. Annars skyller jag bara på pussen.

Har ni tänkt på att det finns frisyrer för alla vädertyper?

Tornado-frillan är den jag hatar mest. Det är när du har fixat håret jääättelänge, ser så där fierce och extra snygg ut och så tar du ett steg utanför dörren och BAM håret står åt alla håll och kanter och snarare liknar svinto än en frisyr. Sen har vi Pussy-frillan. Det är när det spöregnar och håret lägger sig som en våt katt jämns med hela ansiktet. Fillefjong-frillan är helt vanlig bad hairday när hårstråna vill leva sitt eget liv och inte alls lägga sig som du vill och när man är ute vill håret gärna dela sig till en mittbena - framförallt när man går förbi ett fik fullsmockat med folk. Den klassiska Elvis-frippan är när du har varit ute i solen en hel dag, konstant fört bort håret från ansiktet för att inte skapa fula skuggor vilket leder till att du går runt med en tjusarvåg som inte kommer vilja lägga sig på flera veckor.

Stighelmer-frisyren behöver jag kanske inte förklara mer ingående. Mer än att den alltid lyckas smyga sig fram hos mig varje morgon. Extremt svår att få ner och det krävs minst en liter vatten, två kilo vax och fyra ton tålamod och så fort du kliver utanför dörren flyger Stighelmern upp igen och vill leka periskop och spana på snyggingar.



He's got a gun, down, down, down!

Detta är min duscha-och-låt-håret-självtorka-frilla. Även kallad fluffet. Men just nu sitter jag i en frisörstol och blir väl omhändertagen. Idag är det dags för förnyelse. Stor förändring på gång. Spännande! Får se om ni känner igen mig efteråt. Eller framförallt om JAG känner igen mig själv?

Även jag sätter gränser så sorry to say it men nej jag använder inte magtröja. 



Bara jag som har svårt för att bära hatt? Eller huvudbonader i övrigt. I keps känner jag mig som en luffare. I mössa känner jag mig som en gangster. Och i hatt känner jag mig som den vilsne tvillingen till Charlie Chaplin som någonstans på färden har tappat bort sin käpp. Måste dock erkänna att det kändes rätt fierce att gå genom stan i hatt och solbrillor. Typ som om jag vore världens übercoolaste gaystjärt som skulle iväg på världens übercoolaste maffiosomöte.

Hot? No? Yes? Om inte kan du alltid försöka kamma mittbena på mina lena babyrumpsben.

Amen sitt inte bara där och glo, säg grattis då! 20+ tänker jag från och med nu säga.

Ville bara säga att jag inte är särskilt kräsen. Önskar mig inte så där överdrivet mycket av er fina läsare. En Macbook Pro/Air, en cykel, en valfri summa (så länge den är minst sexsiffrig) rakt in på mitt konto, 2,0 i Högskoleprov, en flashig bil, en utlandsresa med all inclusive och annat smått (eller ja så länge det är dyrt) och gott ni kan komma på.

Er kan man då alltid lita på. Tack!

Första gången pussen såg detta fenomen (= sätta upp håret otroligt smexigt för att få till bästa plattningen). Då såg han skräckslagen ut. What the hell is going on, tänkte han nog. Som om jag vore värsta skräckpaddan. Kanske tog han mig för att vara en tranny, vad vet jag. "Not so sexy", var orden jag fick höra om jag inte minns fel.

Så nu tycker jag att vi tillsammans i en väldigt gayhatande Jehovas Vittnen-kör sjunger (till pussen så klart): Hellooo, it takes time to make perfection baby. Tror han att jag vaknar som prinsessan-på-ärten eller?

... när man står i valet-eller-kvalet att sätta på sig de mest osexiga kalsonger som jorden skådat som man haft liggandes (varför de följt med flytten två gånger har jag ingen aning om) i garderoben sedan man var typ 12 år och knappt får upp till hälsenorna eller att vända de använda kallingarna ut-och-in.

Brrr vi har precis varit ute och fotograferat i några timmar. Såg så varmt och härligt ut så vi tänkte passa på. Trodde vi. Men ack så fel. Det blåste minst 74 m/s (nej inte alls överdrivet) och började mitt i allt snöa. Där stod jag vid en sjö i t-shirt och frös snippan av mig. Ja om jag hade haft en alltså. Då hade den gömt sig långt in i Gorbys hemliga grotta.



Kom hem och skulle spela in en liten videoblogg (min födelsedagspresent till er den 6:e april kanske?) och vad konstaterar pussen och jag? Jo men visst. Ljuset här hemma är fabolous. Yippikayay! Så mycket för den sönderfrusna kroppen. Bara hoppas att det blev någon bra bild. Jag har nämligen förmågan att kunna se ut som en uppstoppad köttbulle (uhm nej mina vänner Ben & Jerry('s) har absolut inte hjälpt till med att forma det klotformiga facet) på bild när jag inte gör crazy miner men det bjussar jag på. Mest komiskt av allt? Vi skulle ut och fota då pussen ville ha en ny snygg bild och vem av oss stod mest framför kameran? Ops.

Vaknade med sprängande huvudvärk i morse och det vägrar ge sig.



Whyyy Goood whyyy, tänkte jag för mig själv. Men nu slog det mig - det är gårdagens shopping! Så jag har bestämt mig; trenchcoaten från MQ måste lämnas tillbaka. Något måste göras. Något, eller någon, måste offras. Jackan är skitsnygg men 1700 spänn är den inte värd när det finns en snarlik på H&M för 1/3 av priset. Nu ska jag bara få hjärnan att hajja grejen att jag faktiskt går med på noterna. Kanske då slutar de banka för fullt där uppe. Om inte? Screw you. Tänker då inte lämna tillbaka mer kläder i alla fall. Leave Britney alone!

Jag är faktiskt ALDRIG sjuk (peppa, peppa ta i trä). Som idag när jag vaknade kände jag mig hängig (ont i halsen, huvudvärk, magsnurr, etc.) men det bryter aldrig ut. Är man sjuk så är det självklart att man ska vila. Men jag vet att många som mår lite halvkasst direkt ser sig själva som dödssjuka och måste ligga i karantän samt bli servade 24 timmar om dygnet: "tyck synd om mig"-syndromet. Man gör sig mer sjuk än vad man är. Så not Gaymasen style.

Jag har den senaste tiden börjat köpa allt mer trasiga kläder. Once you go (white) trash you never go back.

Är det egentligen inte väldigt komiskt att man betalar för trasiga kläder? Undra hur garantin fungerar, lär ju bli jäkligt uttittad om man går in i butiken och säger "jag vill ha pengarna tillbaka, det gick hål i tröjan." Nästan värt att testa bara för att få se deras bitch look.

Pussen och jag har suttit och skrattat hysteriskt i tio minuter åt "bilder du ej bör skicka med ditt CV."




Jag har konstaterat att jag inte har en enda formell bild att skicka med min CV-ansökan. Antingen ser jag ut som världens nördigaste tonårsfis (helt ärligt så är jag något mer mogen än jag var 2003). Eller så ser jag way too pillemarisk ut: "hej-titta-på-mig". Någon kanske vill anlita en goofig smurf? Eller varför inte skylta med bögen som tror han är bög: "jag är bög - ge mig jobbet annars anmäler jag dig för diskriminering!". Och sista bilden. Ja. Den talar nog för sig själv. Vore dock lite småkul att skicka med den sista bilden för att se om någon svarar på min ansökan eller om de blir mörkrädda för mig: "WTF IS THAT?!"

Om jag denna sommar faktiskt hoppas på att få något sommarjobb bör jag inte skicka med någon av dessa bilder. Ole, dole, doff.

Svårt att göra frisyren rättvis men damn vad snygg jag känt mig idag. Längesen jag piffade till mig det lilla extra. Tänk vad en ny frisyr och lite snygga kläder gör skillnad.



Har precis varit på Komvux och planerat min (och pussens) framtid. Känns görbra! Har fyra VG jag ska läsa upp till hösten, efter att detta skitsvåra och intensiva naturvetenskapliga basår som jag läser nu är över. Sedan är jag FFF (fit-for-fight) för att läsa medicin. Bring it on! Känns härligt när man närmar sig sitt mål mer och mer.

Idag är en happy life-dag.